Nancy and I -

Dallas Buyers Club

Idag har Dallas Buyers Club premiär i Sverige. Bögskräck, aidspanik och matchokultur i ett 80-tals Dallas. Jag såg trailern men den lockade mig inte något vidare, så det var med rätt låga förväntningar jag såg filmen. Men vilken film! Detta är förmodligen Mattew McConaugheys och Jared Letos livs roller och dom fick ju mycket riktigt varsin välförtjänt Oscar för bästa manliga huvudroll och bästa manliga biroll för sina insatser i filmen för dryga vecka sedan. Så tänker ni bara se en film i år. Se denna och så Blue Jasmin då ;-)

2014-03-07 @ 13:43:08 Permalink Film Kommentarer (4) Trackbacks ()

Tittar ni?

True Detective.

2014-01-24 @ 21:51:00 Permalink Film Kommentarer (0) Trackbacks ()

Revolt

Stor, glad, halvgalen, proggig arkitektpappa blir brutalt lämnad när trygga danska frun som är navet i familjen omkommer i en bilolycka. Yngste sonen får flytta hem till faster och Pappa Magnus och sonen Nikolaj som är i början av tonåren bli ensamma kvar att reda ut den nya tillvaron. Nikolaj försöker revoltera mot sin Pappa genom att bli punkare och sticka nålar genom både det ena och andra, men det går inget vidare för pappa är nog den som revolterar mest.

Känner att det varit mil mellan bra norska filmer men Revolt är helt klart sevärd och ser du trailern så är det ungefär vad du kan vänta dig att få av filmen också. En hel del skratt men också hjärtskärande smärtsam sorg. Kul att Johnny Rotten fick en liten, liten roll i filmen. Och ett extra plus för att det är en så underbar retrofilm.

2012-05-05 @ 20:27:57 Permalink Film Kommentarer (0) Trackbacks ()

Castaway on the moon

Jag är inget stort fan av asiatiska filmer, därför vill jag lite överaskande rekommendera den koreanska pärlan Castaway on the moon eller Kimssi Pyoryugi (Kims ö) som den heter på Koreanska. Man kan säga att filmen handlar om överlevnad om det så är på en liten ö i Hangfloden eller som isolerad fakebloggare bland bubbelplasten på sitt flickrum.

2011-12-09 @ 21:02:22 Permalink Film Kommentarer (2) Trackbacks ()

Kulturkalaset 2010

Min sista dag på kalaset avslutades med fotoutställningen Planket som i år flyttat från Majorna till planket mellan allén och Trädgårdsföreningen. Mycket fint foto och en och annan bekant. Filmerna för dagen blev : En sydfranks affär, ett ganska klassiskt kärleksdrama med passion, svartsjuka och ond bråd död som inte ville beröra riktigt på djupet trots allt. Andreas Öhmans långfilmsdebut I rymden finns inga känslor var däremot en söt feelgoodfilm som jag kan rekommendera. Mycket fint retrorekvisita. Bland annat såg jag min egen barndomssänglampa på väggen i Simons rum. Ett måste är att kolla in kaffeautomaten på Simons chefs kontor.

2010-08-15 @ 17:29:08 Permalink Film Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sound of Noise

För många år sedan var jag och Zenita och såg en film på den lilla biografen borta vid Linnéplatsen som inte finns kvar längre. Jag minns inte vad vi såg, förmodligen var det en dansk film då Zenita har en speciell förkärlek för just dessa. Vad jag däremot minns var den 10 minuter långa förfilmen Music for one apartment and six drummers och speciellt då badrumsscenen. Så coolt!

Nu har Sound of Noise gjort succe i Cannes med sin nya långfilm och vunnit två priser. Se ett smakprov från filmen nedan. Kör upp i fullskärm och dra på ljudet!

2010-06-07 @ 14:09:12 Permalink Film Kommentarer (4) Trackbacks ()

Farsan

I går kväll roade Munne, Ulle, Linda och jag oss med goda drinkar och filmen Farsan.
Josef Fares har använt sin pappa i biroller i flera av sina filmer men den här gången fick Pappa Jan Fares spela huvudrollen. Om man ser de intervjuer som finns med Jan Fares så förstår man att han är sig själv i mångt och mycket i rollen. Filmen har fått blandad kritik, men gillade du Jalla Jalla så kommer du säkert ha roligt med Farsan också. Bästa scenen är nog ändå när Torkel Petersson blandar en sallad på machovis. Var beredd på 97 minuters lättsmält underhållning.

2010-03-06 @ 13:13:32 Permalink Film Kommentarer (2) Trackbacks ()

Skräckfilmstips i Halloweentider

Jag ser ju skräckfilm året om, men passar på att tipsa om två stycken nu i Halloweentider.

The Descent eller Instängd som den heter på svenska är en riktigt läskig historia och inget för den lättskrämde. Den har några år på nacken men är ändå värd att tipsas om. Sex tjejer på grottexpedition blir instängda i samband med ett stenras och de blir fångar i underjorden. Ingen vet var de befinner sig och deras enda hopp för överlevnad är att hitta en ny utväg. Men de är inte ensamma...

En liten snällare skräckis är den animerade sagorysaren Coraline om flickan Coraline Jones som får tillgång till en parallell värld som först verkar riktigt trevlig men i själva verket inte är så trevlig alls. Gillade du Nightmare before Christmas så kommer du gilla Coraline som är lämplig från 11 år.

2009-10-29 @ 01:14:27 Permalink Film Kommentarer (9) Trackbacks ()

Bröllopsfotografen

Lättsam underhållning signerad Ulf Malmros. Premiär 16/11.

2009-10-14 @ 21:06:05 Permalink Film Kommentarer (3) Trackbacks ()

True Blood

Tror du vampyrer, romantik och skräck i Cajunmiljö skulle kunna vara något? Missa då inte True Blood som nyligen börjat sändas på SVT. Ett extra plus till superbegåvade Alexander Skarsgård som spelar den tusen år gamle svenska vampyren Eric (han kommer med flera svenska kommentarer i serien) och ytterligare var sitt plus till Anna Paquin (Sookie Stackhouse) och Stephen Moyer (vampyren Bill Compton) som blivit ett par även i verkliga livet. Vad tror ni, spelar moderna vampyrer Wii och sopsorterar? Se serien och så får ni se :-)

Den otroligt coola vinjetten till serien :

2009-09-05 @ 15:39:00 Permalink Film Kommentarer (4) Trackbacks ()

Flickan

Efter en välbehövlig fika vandrade vi upp mot Biografen Roy där filmen Flickan skulle förhandsvisas. Det var meningen att Regissören Fredrik Edfeldt skulle dyka upp och berätta lite om filmen, men han fastnade på vägen då ett tåg som skulle komma aldrig dök upp.

Flickan handlar om en 10-årig flicka som blir lämnad ensam med sin faster när resten av familjen reser till Afrika på ett biståndsprojekt. Fastern försvinner iväg på ett eget kärleksäventyr och lämnar flickan ensam hemma i sommarsverige 1981. Här har attributmakarna fått jobba hårt, filmen är en nostalgitripp utan dess like.

Filmen fick två hedersomnämnande vid Berlin Film Festival Festival 2009 och CIFEJ-priset vid Kristiansand International Children's Film Festival 2009. Den har svensk premiär den 4 september.

2009-08-16 @ 01:16:11 Permalink Film Kommentarer (2) Trackbacks ()

Mera utomhusbio.

Tycker mig minnas att jag nyss nämnde i en kommentar att jag inte gick så ofta på bio nu förtiden... Men tre biofilmer på tre dagar, det hör verkligen till ovanligheten. Igår kväll gjorde vi iallafall inte om misstaget att tillbringa kvällen på en träbänk, utan spaghettistolarna åkte med in till stan. Ann som såg filmen med mig tyckte vi kunde haft sovsäckar också, vilket inte var en helt dum idé, något kyligt trots två filtar var det.

Kvällens utomhusbio på Kronhusgården var Adrienne Shellys charmiga och söta komedi Waitress om vänskap, moderskap och att få sitt livs andra chans. Adrienne Shellys spelar själv en roll i filmen. Tyvärr kommer vi inte få se fler filmer av henne, hon mördades innan filmen hade premiär.

2009-08-16 @ 00:26:28 Permalink Film Kommentarer (3) Trackbacks ()

Sideways

Alexander Paynes Sideways, en film med fem år på nacken som jag velat se länge och igår blev det tillslut av på hårda träbänkar i kylig agustikväll på Kronhusgårdens utomhusbio. Där bjuds det på gratisbio varje kväll under hela Kulturkalaset som pågår just nu.

Paul Giamitti som Miles och Thomas Haden Church som Jack ger sig av på en veckolång kompisresa till Kaliforniens vindistrikt inför Jacks kommande bröllop. Filmens hyllning av Pinot-druvan och dess sågning av Merlot-druvan gav kraftigt utslag i verkliga livet. Det bjuds på underbar tragikkomik, helt i min smak och Paul Giamatti är helt lysande! Om ni inte redan sett den så se den genast, det är en order!

2009-08-14 @ 14:14:54 Permalink Film Kommentarer (3) Trackbacks ()

Flashbacks of a Fool

Tittade på Flashbacks of a Fool igår. Daniel Craig är väl ingen direkt favorit och manuset lämnade en del övrigt att önska, men fotot och scenografin gör den helt klart värd att se.

2009-08-13 @ 15:05:39 Permalink Film Kommentarer (2) Trackbacks ()

Lars and the real girl

Lars Lindstrom bor i ett litet samhälle i USA. Han lider av ett socialt handikapp som blir så svårt att han beställer en plastdocka i naturlig storlek på nätet och presenterar henne för familjen som sin flickvän Bianca. Brodern och svägerskan blir något förtvivlade och tar med Lars till en psykolog som övertalar dem att spela med och behandla Bianca som den flickvän Lars ser henne som.

Låter det skumt? Ja det är det också, men det är ändå en film att tycka om, framförallt p.g.a det fina stöd Lars får från familj, vänner, arbetskamrater och bybor. Jag gillar helt enkelt den här filmen för att det är en vacker saga, en utopi om hur vi önskar att vi skulle behandla våra medmänniskor med psykisk ohälsa. För det kan jag lova, att så här går det inte till i verkligheten. Människor med sjukdomar som inte syns på utsidan blir inte behandlade med den här toleransen. Lars hade förmodligen blivit än mer isolerad, och utskrattad framför allt. Men jag ger den en starkt lysande 3:a och rekommenderar er att se den. En liten spoiler också. Bästa scenen är när Lars ger Margos Nalle hjärt och lungräddning.

2009-07-17 @ 22:52:59 Permalink Film Kommentarer (4) Trackbacks ()

The Wrestler

Häromdagen såg Christer och jag The Wrestler. Jag läste någonstans att någon tyckte att detta måste vara rollen Mickey Rourke förberett sig på hela sitt liv, och det ligger kanske något i det. Rollen som Randy "The Ram" Robinson känns iallafall specialskriven för honom, jag vet inte vem annars som skulle kunnat spela den lika bra. Mickey Rourke har själv sagt att han var tveksam till rollen eftersom han inte respekterade fribrottning och jag kan väl säga att det är inget jag har några högre tankar om heller. Men jag kände mig ändå nyfiken på filmen, mest på grund av den succé come back som Mickey Rourke åstadkommit. Filmen blev prisbelönt i Venedig och Mickey Rourke har fått en Golden Globe för bästa manliga huvudroll. Även titellåten "the Wrestler" av Bruce Springsteen belönades med en Golden Globe.
Det här är en historia utan hopp, sorglig så det skär i hjärtat. Storyn är ändå inte märkvärdig eller unik, men det är filmen. En klart lysande fyra får den av mig.

2009-03-04 @ 12:40:15 Permalink Film Kommentarer (6) Trackbacks ()

Filmtips till Halloween

Om man väljer att sitta hemma och mysa med en film på Halloween och inte vill se en för läskig film så tycker jag man ska välja att se Monster House som är alldeles lagom läskig.

Du kan kika på trailern här :

2008-10-31 @ 01:39:46 Permalink Film Kommentarer (5) Trackbacks ()

Be kind rewind

För ett tag sedan såg jag Michel Gondrys film Be kind rewind. Jag var inte jätteförtjust i hans Sunshine of a spotless mind men Be kind rewind blev en positiv överraskning.

Elroy Fletcher (Danny Glover) som äger kvarterets föråldrade videobutik reser bort och lämnar ansvaret till Mike (Mos Def). Dessvärre råkar Jerry (Jack Black) som blivit magnetisk efter ett attentat mot en kraftstation avmagnetisera var enda videoband i hela butiken.

Dom båda vännerna finner på råd och börjar på de tomma kassetterna spela in kortversioner av de ursprungliga versionerna med sig själva i huvudrollerna. Det finns ingen hejd på deras fantasi och vilka filmer dom klarar av att göra. King Kong, Lejon Kungen, Driving miss Daisy, Robocop och Ghostbusters spelas in med en rasande fart. Ryktet sprids och snart kommer folk ända inne från stan och vill ha sina filmer "swedade" som filmskaparna själva kallar det, för detta är ju så klart en svensk uppfinning.

En underbar, crazy och rolig film som får en svag 4:a i betyg.

2008-10-15 @ 00:04:50 Permalink Film Kommentarer (4) Trackbacks ()

Sex and the City

Då kom jag äntligen iväg och såg Filmen, till och med min Mamma som inte följt seiren såg den före mig. Tack Martin och Camilla för att jag fick se den med er. Vad tyckte jag då? Jo den var jättebra, massa kärlek och vänskap, precis som vi vill ha det. Men om jag får vara lite kritisk så sörjde jag att många av karaktärerna hamnade i perferien och att handligen ibland stressades fram, så slutbetyget blir : Inte lika bra som serien, men vi njöt i fulla drag ändå. Min favoritkommentar från Samantha : Ohh you made a little joke, good for you!

2008-07-09 @ 14:28:58 Permalink Film Kommentarer (4) Trackbacks ()

No country for old men

No country for old men kammade hem fyra Oscar med all rätt. Där Fargo har en mer tillrättalagd story har No Country själ. Det är en vackert filmad historia som långsamt tar sig fram, fylld av underbara karaktärer och fantastiska dialoger. Men den är också otroligt våldsam och blodig. Filmens psykopatiska skurk Chigurh som för övrigt har den mest hemska frisyr man kan tänka sig är mer än ruggig och mördar sina offer med hjälp av tryckluft. Att karaktärerna i filmen har namn som Llewelyn, Carla Jean och Ed Tom och pratar släpig Texasdialekt gillas skarpt.

Ja vad handlar No country for old men om då? Jo en jakt på en man som kommit över en väska med knarkpengar av en slump. Men handligen är egentligen inte det viktiga eller det mest väsentliga i denna film utan det är karaktärerna och dialogen som bär den helt och hållet. Jag kan inte bestämma mig för om den ska ha en stark fyra eller svag femma.

2008-03-13 @ 21:18:40 Permalink Film Kommentarer (2) Trackbacks ()

Tidigare inlägg