Nancy and I -

Svalbard

Så kom jag då till Svalbard. Märkligt, fascinerande och rätt fantastiskt. Jag som avskyr kyla drog på mig mina tjockaste kängor, vantar och mössa i den 9-gradiga temperaturen. Konstigt nog frös jag inte en enda dag, men 9 grader i Göteborg är allt annat än 9 grader på Svalbard.

Hit men inte längre. Du lämnar inte byn utan gevär och du låser inte din bil eller ditt hus ifall snabb tillflykt behövs. Isbjörnen har genom åren blivit hårt jagad på Svalbard och en bit in på 70-talet jagade man med helikopter. I dag är dom helt fridlysta. Någon gång om året knallar det in en björn i Longyearbyen och både olyckor och dödsfall har inträffat. Under sommartid är isbjörnarnas förmåga till jakt begränsad då det inte finns is och det är svårare för dem att jaga säl. Så förhoppningen att få se en isbjörn var inte stor.

Longyearbyen är så att säga huvudstaden för de knappt 3000 invånarna på Svalbard (snöskotrarna är enligt källor fler) På Svalbard bord du om du är frisk och arbetsför eller en av ett par hundra studenter på deras Universitet. Här studerar man bl.a geologi, meterologi, biologi m.m. Det finns inget socialfärsäkringsystem på Svalbard och det är en försvinnande del av invånarna som är pensionärer. Du jobbar i huvudsak med turism eller gruvnäring. Det är poppis att jobba här då inkomstskatten är knappa 16%. Det finns dock en skola med runt 70 barn och ett litet sjukhus med 2 läkare.

Ser du den med lite fantasi champagneskålformade glaciären på berget? Om dennes fot tävlar man varje år. När stetten (foten på glaset) gått och rätt dag är inprickad blir det sommar och rätt vinnare blir en flaska bubbel rikare.

Under resan besökte vi Green Dog och deras cirka 150 hundar och fick möjlighet att både åka och köra hundspann. Fantastiska hundar! Här gällde det att inte övrge sin kärra med broms utan tillsyn för då skulle man se sitt hundekipage försvinna i fjärran. Dessa hundar älskar att dra!

Vi gjorde två båtutflykter under våra dagar och besökte bl.a den mäktiga glaciären Esmark där dom som ville fick ett glas whiskey med glaciäris i. Glaciärens skiftande färg beror på hur rugglig/blank isen är och hur mycket ljus som filtreras.

Barentsburg är en märklig gruvstad med nästan uteslutande rysk och ukrainsk population med rysk historia sedan 30-talet. Här kunde man beskåda Lenin som staty och dricka den skiktade drinken 78grader (Barentsburg befinner sig på 78:e breddgraden). Vår Guide Sergej var stolt och andades framtidstro.Gruvarbetarna forslas en timme in i berget och samma restid hem. Därimellan arbetar dom 6 timmar. Katter eller illrar är inte tillåtna på Svalbard pga fågellivet. Men vi stötte på den är gosingen ändå.

På vägen hem passerade vi den sedan 60-talet övergivna Ryska gruvstaden Grumant samt fågelklipporna.

Här hoppade mängder av fågelungar ut från klipporna för några veckor sedan.

När vi nästan var framme i Longyearbyen igen dök det upp massor av vitval i bukten. Tyvärr lyckades jag inte fånga dem på något foto som kan återge känslan. Ni får nöja er med en enda liten vit rygg.

Med tanke på att folk kan tillbringa rätt lång tid på Svalbard utan att se björn så var vi ändå glada över att vi såg den lilla pricken till björn. Hur guiden upptäckte den var ett mysterium för mig. Valrossarna såg vi bättre :-)

På dessa breddgrader studerar man Aurora Borealis. Men för att se det krävs en annan tid på året. Klockan är hur som helst lite efter 24 på natten och solen lyser även om det är lite mulet.

Kanske borde jag ägnat lite av det här inlägget till den fantastiska maten jag åt på Radison Blu Polar Hotel Spitsbergen men jag får nöja mig med att skriva att den var utmärkt förutom fredagens skaldjursbuffé. Där slår vi er nog rätt ordentligt på fingrarna här nere på Svenska Västkusen ;-) Nästa gång testar vi att komma under mörkertiden som alla så starkt rekommenderar och testar alla andra spännande resauranger i byn, kollar in norrskenet och åker hundspann i snön.

Foto : A-K Sten

2017-08-19 @ 20:00:00 Permalink Resa Kommentarer (3) Trackbacks ()

Vinter i Karskrona

Vidgade vyerna ända ner till Blekinge förra veckan. På vägen blev det ett stopp vid Kyrkö Mosse. Intressant att se att bilarna här var i så pass mycket sämre skick än uppe i Värmland. Kan det bero på den fuktiga mossen tro?

Utanför Karskrona ligger Tjurkö med några gamla vrak som numera är rätt välfotade. Hal och halvsvår terräng. Fastnade med kinden i en törnbuske så blodet sprutade på vägen dit. Men när jag fick se vraken så gick allt över. Om dom finns kvar till sommaren så skulle det vara kul att ta sig dit ut en något varmare kväll.. En av skutorna är Trossö som verkar legat där i ungefär hela mitt liv.

Karlskrona var en mysig liten stad där innerstaden vandras runt på knappt två timmar. Därefter kan man njuta av ebolabakelse och kaffe på Café tre G, ett riktigt cafe á la Ahlströms. Då vet alla Göteborgare vad jag menar ;-)

Foto _ A-K Sten

2014-12-04 @ 19:56:00 Permalink Resa Kommentarer (2) Trackbacks ()

Las Palmas Karneval

Las Palmas har en egen karneval där man firar allt från hundens egen dag i mitten av februari till Sardinens begravning en bit in i mars. Jag fotade lite under barnens dag.

Foto : A-K Sten

2014-03-05 @ 20:25:22 Permalink Resa Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hemma från Las Palmas

Nu är jag hemma från Las Palmas igen med en del gatufoto i bagaget och fina minnen från Mammas och Ingemars födelsedagsfirande. Vi har även hunnit traska på Las Canteras i både sol och regn. Denna fantastiska stadsstrand som i karga sydväst domineras av surfarna och där de badande friskusarna hänger i lugna sydöst. Vi har promenerat i Vegeueta där vi klättrade upp i Santa Ana med sin vidsträckta utskikt och åkt på solig och varm utflykt ner till Puerto de Mogán. En väldigt bra vecka sammanfattningsvis.

Foto : A-K Sten

2014-03-03 @ 14:53:00 Permalink Resa Kommentarer (3) Trackbacks ()

Las Palmas

Då bär det av en vecka till Las Palmas för lite vila och firande av min Mamma och Morbrors födelsedagar. Jag har inte varit där nere på 6 år nu och kliade mig lite förtvivlat i huvudet när jag såg bilderna jag tagit den gången. På den tiden en Nikon D80. Jättebra kamera, men kunde kanske inte tänja på gränserna riktigt lika mycket som min Canon Mark II. Det är dock inget att skylla på, de flesta bilderna är beyond bad. Några lite bättre, men även en blind höna kan ju hitta ettt korn ;-)

Så det blir upp till bevis på semestern nu. Hoppas på lite kul gatufotografering om inte annat. För 6 år sedan var jag där i april och då blommade jakarandaträd, vallmo och allt möjligt. Ingen aning om något blommar nu, vet bara att mandelträden är utblommade. På återseende om en vecka.

Foto : A-K Sten

2014-02-18 @ 18:04:00 Permalink Resa Kommentarer (6) Trackbacks ()

Kefalonia

Grekland är i kris och vi märkte det på att det var ovanligt få turister för att vara en så bra bit in i juni. Cirka 50% mindre uppskattade de greker vi talade med. Men för mig var det ändå samma gamla Grekland som sällan bjuder på några överaskningar utan man får oftast det man förväntar sig och det är gott nog. Vackert väder, underbar natur och ett blåare hav än någon annanstans, samma gamla vita pappersdukar med kartor på, samma menyer som på alla andra ställen (en vecka med grekisk mat är alldeles lagom det). Hårda sängar, många katter, vänliga hjälpsamma och snälla greker. Vi har helt enkelt haft det som vi förtjänade ;-)

Dante och Buba är äntligen framme i Kefalonien som Dante kallade ön.

Första dagen var vi nog alla lite trötta.

Men aptiten var det inget fel på :-D

Vi tog vårt första bad i solnedgången.

Många stränder hann vi med att besöka, alla vackra på sitt sätt. Myrtos är en av de vackraste från ovan men inte nämnvärt bättre när man väl kommer ner till den än t.ex. Petani som blev en av våra favoriter. På Myrtos finns förädiska strömmar och här förolyckas ett antal människor varje år.

Om man bara orkar åka till ett enda turistmål på Kefalonia så rekommenderar jag den underjordiska sjön Mellessani.

Vi hann också med ett besök på en vingård och provade öns egen druva Robola.

Vi blev väldigt förtjusta i den lilla byn Assos som bara har 30 invånare på vinterhalvåret och fem restauranger. Liksom byn Fiskardo klarade sig dessa två byar i norr bättre än många andra från den stora jordbävningen i augusti 1953 som skakade den jonsika övärlden. Jag hittade en sevärd film om detta från 1954 i filmarkivet som heter "Det hände på fyra sekunder" Jag hittade också Assos på en lista över de mest romantiska resemålen att besöka. Nåväl det finns rätt mycket för den fotointresserade också och jag hade kunnat stanna längre.

Där nere ligger lilla Assos.

Kom till Mamma!

Vår egen strand i Svoronata.

Inga hundar här i tack!

Foto : A-K Sten

2012-06-18 @ 22:27:08 Permalink Resa Kommentarer (73) Trackbacks ()

Greece is always a god idea

I morgon lördag åker jag till Kefalonia en vecka tillsammans med Munne och hennes barn. På återseende!

Myrtos Beach på Kefalonai

Foto : Robert Birkby

2012-06-07 @ 22:03:27 Permalink Resa Kommentarer (4) Trackbacks ()

Kenya - Malindi

Vår sista vecka i Kenya tillbringade vi i Malindi, en liten stad 12 mil norr om Mombasa. Här är de flesta hotellen italienska, nästan all personal på hotellen talar italienska och till och med de flesta strandförsäljare talar italienska. Enligt vår vän Baja på stranden bor här dessutom 4000 bofasta italienare. Jag gissar att detta är ett otroligt bekvämt resemål för just de italienare som inte talar engelska (de flesta på vårt hotell)

Vi låg dock inte bara i solstolen under veckan som gick utan åkte på en del trevliga utflykter som Anderson på vårt hotell ordnade med. En kväll åkte vi till Hells Kitchen för att se solnedgången.

Hells Kitchen en minivariant av Grand Canyon.

Vår guide Anderson från hotellet. Han talade både Swahili, engelska, italienska, tyska och franska.

Vet inte om jag tycker Hells Kitchen är en helt säker lekplats.

Bebiselefant?

Vi gav barnen pennor och skrivböcker, men när jag ser bilden med fotbollsspelarna önskar jag att jag haft en riktig boll med mig också.

Nyfikna apor fanns där också

Sunset by Hells Kitchen

Mr T, ja han hette Chai i efternamn guidade oss bland Gediruinerna, en gammal swahilistad som varit otroligt raffinerad under sina glansdagar. Dom hade till och med ett sinnrikt system för att kyla luften i husen.

Mr T lärde oss liksom Simon veckan innan en hel del om floran. Jag tycker ofta guider överlag har väldigt liten kunskap och intresse när det gäller detta område så detta var verkligen uppskattat. Här syns en bit av ett Baobab träd eller ett afrikansk apbrödträd. Otroligt mäktiga träd. Vi såg en mängd sådana här växa solitärt under vår resa och jag önskar att jag fått tillfälle att få ett på bild i sin helhet.

Bara Indiana Jones som fattades.

Vi besökte ett hantverkskollektiv i Malindi. Otroligt skickliga hantverkare. Dom hade dock ingen lön, utan först när någon köpte något av deras alster fick dom betalt.

Det var stor skillnad mellan ebb och flod och vi gjorde intressanta vandringar ute på revet för att titta på alla spännande djur man kunde hitta under lågvattnet. Baja, John och Jackson tog på sig rollen som guider. En dag tog vi en snorkeltur till Watamu och en liten sandö som bara existerade under ett par timmar.

På väg ut på revet. Vår roliga kapten som höll på att skratta ihjäl sig varje gång han såg en Kitesurfare hoppa med sin bräda.

Vi hade egen kock med oss som grillade lobster, white snapper och räkor som vi åt med med ris och kokossås.

Jag har aldrig tidigare sett en blåsfisk live, spännande!

Ön börjar försvinna, dags att återvända hem.

De här storkarna fiskar muränor vid lågvatten genom att dra dem ut ur sina hålor.

Vårt hotell var fint och maten var god men det mest minnesvärda var den fantastiska personalen.

Foto : Anna-Karin Sten

2012-02-18 @ 23:33:27 Permalink Resa Kommentarer (13) Trackbacks ()

Kenya - Safari

Jambo på er! Nu är jag hemma igen från en omtumlande, fantastisk och spännande resa. Jag vill berätta och visa för er men jag vet knappt var jag ska börja, men jag tar nog med er på Safari först.

Tillsammans med supertrevligt sällskap från Småland/Skåne och vår guide/chaufför Grangu besökte vi Taita Hills, West Tsavo, Amboseli och East Tsavo. Jag har funderat på vilken park som jag tyckte mest om men det är omöjligt, alla hade sina fördelar och varianter av djur. Appropå djur såg vi fler och mer än vi någonsin kunnat hoppas på. Vi var nog några stycken som drog en lättnande suck när ett gäng lejon gav upp en giraff som flydde snabbt åt andra hållet en kväll och vi förundrades över elefanterna i Taita Hills som knuffade fram den lilla ungen som knappt kunde stå på benen ännu mot vattnet för att den skulle få dricka. Vi skrattde åt Hyenorna som modigt retade lejonflocken och vi fick Grangu att skaka på huvudet både en och flera gånger när vi var dåliga elever som inte kom ihåg vad just den där antilopen eller fågeln hette och om vi sett den förut.

Under Safarin bodde vi på fyra olika och otroligt fina lodger och det var en märklig känsla att mitt ute i bushen komma fram till dessa lyxställen. Christers favoritställe låg i Taita Hills och hette Sarova Salt Lick Game Lodge. Här satt vi på kvällen ute på balkongen och såg en stjärna falla medans elefanterna rumstrerade om nere vid vattenhålet. Christer med en espresso och jag med en Bubbly Babone. Mitt favoritställe låg i Amboseli och hette Oltukai Lodge. Där låg vi och plaskade i poolen medans djuren betade alldeles intill och i fonden hade vi hela Kilimanjaro, en otrolig upplevelse.

Sarova Salt Lick Game Lodge

Närkontakt med ett lejon innan frukost första morgonen.

Halsbandspraktglansstare, långt namn på den här lilla fina fågeln.

Det är den röda jorden som gett Tsavo dess namn.

Även elefanterna färgas av den röda jorden.

Gulstrupad sporrhöna

Finaste svansen på savannen.

På Voyager Ziwani Camp gick vi naturvandring med Simon och såg masaierna dansa på kvällen.

Kilimanjaro

På väg mot Amboseli besökte vi en Masaiby.

Den afrikanska savannelefanten skiljer sig från sin indiska släkting på att den i regel har betar, 4 tår fram och tre tår bak, är något större och har större öron samt har en tvåfingrad snabel.

En hyena som tröttnat på att reta lejon.

Yellow Babones

Oltukai Lodge. Mitt favoritställe under safarin.

Hallå där!

Zebror blir så bra i svartvitt.. och i färg ;-)

Sleeping beauty´s

Det var sådana här minibussar vi kuskade omkring i.

På väg tillbaks till Malindi med Grangu igen.

Foto : A-K Sten

2012-02-14 @ 23:48:03 Permalink Resa Kommentarer (22) Trackbacks ()

Mot Afrika!

Om en och en halv vecka åker Christer och jag till Kenya för safari i Östra Tsavo och bad på Mombasakusten, det ska bli så spännande och jag hoppas på många roliga fototillfällen.

Foto : Fritidsresor och African Travel

2012-01-15 @ 18:25:39 Permalink Resa Kommentarer (9) Trackbacks ()

Zakynthos

Nu är vi hemma igen efter en härlig och rolig vecka i Grekland. Förutom sol och bad fick vi också vara med om två jordskalv, inte riktigt så att vi trillade ur sängen, men det skakade ganska ordentligt. Att åka så här i slutet av maj var verkligen perfekt, ganska tunnsått med turister och en underbar blommning uppe i bergen som vi åkte omkring i både med bil och fyrhjulingar. Jag såg allt från vädd, ginst, malva, vallmo, kungsljus, kaprifol, klöver, någon form av gulkrage, vit klätterros och mycket mer som jag inte kommer på just nu.

Med bil tog vi oss norr ut till Agios Nikolas.

Här hyrde vi en privatbåt och lille Peter och hans Pappa tog oss hela vägen till Smugglers Wreek. Vraket på stranden är lastbåten Panagiotis som byggdes i Skottland på 30-talet. I augusti 1981 stävade Panagiotis utanför Zakynthos kust lastad med smuggelcigaretter. Motorn gick sönder och kaptenen med besättning tog sig i land med livbåtarna. Senare samma dag drev Panagiotis upp på land där den än idag ligger och rostar. Det sägs att öborna rökte smuggelcigaretter i hela två år efter skeppsbrottet.

Det är en fantastisk strand som vi tack vare den tidiga säsongen blev rätt ensamma om.

I Volimes.

På väg till Smugglers Wreeks utkiktsplats träffade vi på Minas som hade sällskap av ett gäng hundar och katter från klostret i närheten där han stod och sålde sina produkter.

När solen började sänka sig mot havet nådde vi fram till utsiktsplatsen och de flesta men inte alla vågade oss ut på plattformen.

Kicki var en av de modiga.

Lunch på stranden.

På besök inne i Zakynthos stad.

Systrarna funderar på vad de ska äta till middag idag.

Munne vart ska vi nu? Ingen aning!

Porto Zoro

SnyggDenis som tankade våra fyrhjulingar.

Foto : Anna-Karin Sten

2011-06-02 @ 08:58:00 Permalink Resa Kommentarer (9) Trackbacks ()

Mot Zakynthos

Om allt gått som det ska och Grimsvötn hållt sig i någorlunda skinnet så sitter jag nu på ett plan tillsammans med Munne, Linda R, Kicki och Ingrid. Vi är på väg till Zakynthos där vi tänker tillbringa en härlig vecka med mycket sol, bad och goda drinkar (hoppas vi). Zakynthos tillhör den Joniska ögruppen och där har jag bara besökt Korfu tidigare, men jag har hört gott om Zakynhos även om det är en utpräglad charterturistö. Här finns om inte annat en av Greklands mest fotograferade stränder Smugglers Wreck, ni känner säkert igen bilden av den. Ön är ocskå känd för sina havsköldpaddor som kommer till ön för att lägga ägg lite längre fram på säsongen. Allihopa ha det gott så syns vi om en vecka!

Foto : Okänd

2011-05-24 @ 07:50:00 Permalink Resa Kommentarer (6) Trackbacks ()

Rapport från Stockholm

Vi hann hem och sova en natt, hämta upp svärmor och Christers brorson Rickard och sedan bar det direkt av till Stockholm.

Nordiskas Plastutställning förärades med ett besök.

Här får vi lära oss både det och det andra...

samt beskåda Prins Eugens resebadkar.

Gustav Vasa vakar med sträng uppsyn över Nordiska Museet.

Klart man måste åka Djurgårdsfärja när man turistar i Stockholm!

Nog är Gröna Lund en liten pluttig nöjespark i jämnförelse med vårt eget Liseberg, men läget är ju helt oslagbart!

Skum typ som hängde utanför Grönan.

StikkiNikki är tjejen från Texas som lärde sig glasstillverkning i Italien, för att sedan tillverka glass som får gudarna att gråta av glädje och en och annan Göteborgska också verkar det som. En stilla undran, varför finns inte sådan här glass i Göteborg? Rättvis, ekologisk och dagsfärsk, men framförallt himmelsk! Är du i Stockholm missa inte ett besök på Tegelbacken

Ett efterlängtat besök på det nya Fotografiska Museet blev det också.

Christers Morbror Roger gav oss sängplats och höll oss vid liv med allsköns godsaker.

På vägen hem åkte vi till Taxinge Slott. Här köas det ända ut på gårdsplanen till deras kak och tårtbuffé.

Nancy var mest intresserad av vad vi hade på faten, medans detta gäng var mer intresserade av Nancy.

Här fikar man med utsikt över Mälaren, även om en något mer solig dag är att föredra.

Foto : Anna-Karin Sten

2010-07-27 @ 16:19:21 Permalink Resa Kommentarer (7) Trackbacks ()

Mera Österlen

Att ta en kvällspromenad mellan Baskemölla och Vik är något jag absolut vill rekommendera alla som är i trakterna. Äpplekusten skriver följande om den lilla turen som tar cirka en och en halv timme fram och tillbaks:

"Den korta vägsträckan mellan Baskemölla och Vik är en oansenlig sträcka riksväg i Sverige. Om du istället går sträckan till fots längs havet avslöjar sig en av Äppelkustens hemligheter. Strax norr om Baskemölla finner du en isolerad plats - i väster skyddad av höga branter och i öster av havet. Plötsligt vet du inte längre vad klockan är. Och känner du efter så vet du inte säkert om du är kvar i Sverige..."

Peter Öhmans konstverk Kärleksbron vid Lillevik.

I södra Vik letade vi förgäves efter Prästens badkar. Hade vi vetat att lokalbefolkningen kallar den Rosenstenen hade det kanske varit lättare.

Jätteskuggan på jakt efter "badkaret"

Inte badkaret heller.

En liten Ystadkatt.

På vägen från Skåne åkte vi förbi Blåherremölla för lite fika men det var stängt så vi fick stå ut med kaffesuget ända tills Båstad.

I Båstad landade vi på Solbackens Wåffelbruk.

Bara att välja sin egen terrass och invänta kaffe med våffla.

Foto : Anna-Karin Sten

2010-07-26 @ 13:28:42 Permalink Resa Kommentarer (4) Trackbacks ()

Ljuva och väldigt varma Österlen.

Nej jag har inte gått i sommaride utan varit på semester både på Österlen och i Stockholm.
Österlen var varmt som i en bakugn och det blev en hel del bad. Sandhammaren besökte vi för första gången och vilken strand sedan! Mil efter mil med knarrig finkorning sand.

Vid Sandhammaren hittar man Sveriges första Heidenstammare.

Hos Ingvar mellan Hannas och Hörup bodde vi bra och hade en något annorlunda vy från frukostbordet mot vad vi är vana vid.

Vi besökte Dag Hammarskjölds Backåkra och hälsade på ett gäng väldigt nyfikna hästar.

Något man inte kan missa om man är på Österlen är att åka till Olof Viktors i Glemminge och fika eller köpa glass. Christer smaskade på en morotskaka som förmodligen var den godaste jag smakat i mitt liv och glassen är bland den bästa i Sverige. Min favorit är Giandujaglassen.

Fikat intar man antingen på den fina innegården eller i den lummiga trädgården.

Stens Huvud. Underbart som vanligt och varmt så in i baljan även om inte solen skiner från en klarblå himmel just denna dagen.

Halmkonst?

Stockrosorna blommade för fullt just nu.

Kivikskossor.

Foto : Anna-Karin Sten

2010-07-25 @ 19:58:36 Permalink Resa Kommentarer (6) Trackbacks ()

Kemer- Kekova del II

Genovese bay, en otroligt vacker vik omgiven av höga pinjeklädda berg. Här sov vi gott under stjärnorna, gungade till sömns av vågorna. Efter frukost simmade två tjejer in till stranden där det visade sig finnas en liten provosorisk servering. Förutom öl och läsk hade dom fyra supersöta kattungar som vi fick gosa lite med.

Tillbaks i Kemer testade vi turkiskt godis och det smakade väl sådär.. Det blev också ett besök hos barberaren för Christers del.

Foto : Anna-Karin Sten

2010-06-29 @ 18:52:35 Permalink Resa Kommentarer (8) Trackbacks ()

Kemer - Kekova del I

Nu är vi hemma igen efter en riktigt härlig vecka ombord på Scarlet 2. Vi har haft supertrevligt ressällskap, en fantastisk besättning, god mat och dryck, härliga bad och mycket sol.

Första morgonen på båten vaknade jag i soluppgången då morgondimman hade ännu inte lättat över Kemer.

Vi besökte ruinerna efter den lykiska staden Xanthos.

Üçagiz, en liten by som jag gärna tillbringat lite längre tid i.

Vår duktiga kock Levent trollade fram den ena maträtten efter den andra ur båtens lilla enkla kök.

Turkiets längsta ravin Saklikent fick ett besök av oss.

På hemvägen stannade vi en timme i Kas
På väg igen.

Foto : Anna-Karin Sten

2010-06-28 @ 22:50:52 Permalink Resa Kommentarer (7) Trackbacks ()

Mot Turkiet

Om ett par timmar sitter Christer och jag på planet till Turkiet för en veckas seglats med en Gulet. Vi hoppas på fint väder, många bad och fina fotomöjligheter. Nancy är på egen tågsemester med svärmor till Malmö.
Nu måste jag gå och packa!

Foto : Sailing Issues

2010-06-19 @ 11:30:02 Permalink Resa Kommentarer (7) Trackbacks ()

Skiathos

Skiathos är en väldigt mycket mer turistig ö än Skopelos. Här kryllar det av barer, restauranger och turistaffärer. Men det finns också en gammal del av staden som är väldigt fin.

Och finfina fiskebåtar finns det också.

I hamnen fiskade barnen.

En lustig blomma som öppnade sig först sent på eftermiddagen. Hittade den hos Rubens Rabatter och den heter Underblomma Mirabilis Jalapa

Turister i pastell.

Simtävling i hamnen. Här crawlar dom iväg ut till havs för att runda en ö längre ut.

Tre och en halv timme senare gick vi tillbaks till hamnen för att vänta på att dom skulle komma i mål.

Tillslut dök dom upp en efter en. Fast alla kom inte i mål innan det blivit mörkt.

Dom tre vinnarna.

I väntan på badbåten.

Halvön Bourtzi.

2009-09-23 @ 17:59:15 Permalink Resa Kommentarer (7) Trackbacks ()

Skopelos

I Grekland skall det lukta hav, Stifado, pinje, tvätt på tork och solen skall skina mest varje dag. Det gjorde den tyvärr inte på oss, vi har haft åska och regn i överflöd, men behagligt varmt har det ändå varit hela tiden. Några dagar försvann då tre av fyra drabbades av kräksjuka, som tydligen härjat på ön de senaste veckorna.

P.g.a vädret när vi anlände så kunde inte båten lägga till i Skopelos stad utan vi fick hoppa av i Agnontas istället. Där blev vi uppplockade av Kostas som körde oss till stan och vårt hotell. För Christers och min del blev det ett rum med balkong som vätte mot en fruktträdgård full av apelsin, citron och granatäppelträd.

Vi hyrde bil en vecka och tog oss runt ön och tittade på det mesta som fanns att titta på och så badade vi några gånger också :-)

Agios Ioannis sto Kastri är ju ett måste om man är på Skopelos. 113 trappsteg upp.

Vi åkte också till Klostret Evangelismou där det numera bara bodde en enda liten nunna. Dom hade varit tio nunnor tidigare beättade hon, men nu var hon ensam kvar på klostret.

Utsikt över staden från klostret.

Trädklättrande getter utanför klostret.

Strax ovanför Panormosstranden hittar man fullt med små miniklapperstensstränder. Just en sådan blev vår favorit. Klarare vatten får man man leta efter och vattentemperaturen landade på 24-25 grader.

Där nere mellan pinjeträden ligger den.

En mysko frukt i vår fruktträdgård som man tydligen använde till marmelad. Luden som en persika och smaken påminde mest om en sur kålrot. Någon som vet vad det är?

Apelsin på gång.

Fina fiskebåtar fanns det gott om.

Staden vaknar.

Regn, usch!

I munkklostret Metamorphosis lös det en lampa i gråvädret.

Det är ju sådant här väder man vill ha varje dag.

Runt om på ön växte den här lilla blomman som liknade en minicyklamen. Bäst verkade den trivas i olivlundarna.

Byn Klima

Oliver

Här lektes det affär.

Vi tog också en båttur till Alonissos och den marina Nationalparken. Några munksälar såg vi aldrig, däremot delfiner.

Alonissos

I nästa inlägg åker vi vidare till Skiathos

2009-09-23 @ 13:27:31 Permalink Resa Kommentarer (7) Trackbacks ()

Tidigare inlägg