Det borde vara sommaren 75, på den tiden då det alltid var varmt och soligt på sommaren.  Vi, norra Bratthammars "rascals" sitter i Lottas trädgård och tittar på när Lotta och Monika showar för oss. Annika E och Per som är 8 år är äldst och min lillasyster är yngst med sina 2 år. Det är jag som skymtar fram som tredje unge längst bak. Min kompis Annika W som står brevid mig med huvudet på sned, det är hennes pappa som jobbade som pressfotograf som tagit sig tid att föreviga oss. Varför nu denna nostalgi?

Jo jag funderar lite generellt runt det här med att fota barn då det kan vara både lättare och svårare än med vuxna. Man har sällan lika lång tid på sig då tålamodet inte brukar vara riktigt lika långt. Dom gör inte alltid vad man säger åt dem att göra, vilket är helt underbart och leder en till foton man sällan väntat sig. Dom är ofta lättroade och har lätt till skratt, men också till gråt. Men det är alltid, alltid roligt

Hur som så gjorde jag en efterlängtad fotografering igår, vädret lovade regn först på kvällen, men bara några minuter innan vi skulle sätta igång så började det regna. Trots blötan och en något mer forcerad fotostund än vad jag hade tänkt mig blev det riktigt bra och regnet syns inte på bilderna och alla barnen var urduktiga!

Tack alla föräldrar och barn för att ni tog er tid och kom för att vara med och tack Lillemor som hjälpte till att få ut utrustningen ur förrådet och Mamma som lånade ut sin bil att köra den i.


Foto : Bertil Wallin