Efter 8 dagars resa är vi nu hemma igen. Vi har haft det bra och sett en hel del nytt och annat vi sett förut, shoppat lite  och ätit och druckit gott.

I Normandie besökte vi både den lilla söta staden Honfleur (den var faktiskt mindre än jag mindes den.) och tillbringade en hel dag i 2:a världskrigets tecken och besökte både D-daymuseet, Pont du Hoc och den amerikanska krigskyrkogården där gravstenarna stod i snörrätta rader. Det är svårt att förstå att så mycket hemskt har hänt på den här vackra kuststräckan. Med Martin som support tog jag ett iskallt dopp på Omaha beach kl 8 på morgonen, en sådan strand måste ju helt enkelt badas på :-)
 
I Paris bodde vi i nordöst med destination Port de Pantin och tog den varma, klibbiga men snabba tunnelbanan in till centrum. Jag tror aldrig vi väntade mer än 3 minuter på någon vagn, det hade varit något för spårvägen i Göteborg det att ta efter ;-)

Det är tredje gången jag besöker Paris och jag måste tyvärr erkänna att detta aldrig kommer bli mitt hjärtas stad. Visst är det vackert med alla gamla byggnader och allt det underbara franska, men det är också hiskeligt dyrt, långa avstånd, fruktansvärd trafik och ingen bra shopping i mina ögon. En kväll var vi dock i Montmartre som verkligen var gulligt, kullrigt och pittoreskt och åt en jättegod middag till helt ok pris.

Vi lyckades under vår ändå ganska korta vistelse i Paris också hitta en Japansk favvorestaurang som drevs av trevliga kineser :-) hemma i vår egen stadsdel Pantin. Underbar sushi och kycklingköttbullespetten var outstanding.      

Paris Katakomber tyckte vi nog alla var ganska spännande och lite småläskigt.  130 trappsteg ner under jord och sedan 2 kilometer i trånga gångar. Från början var detta gruvgångar men man beslöt 1786 att flytta skelett från kyrkogårdarna ner i gångarna på grund av sjukdomar som härjade. Här vilar 6 miljoner franska skelett staplade i perfekta rader. "Arrête, c'est ici l'empire de la mort"  Stopp, det här är dödens rike står det över ingången till benkammaren. Tunnelsystemet är totalt 30 mil långt och bara en väldigt liten del är öppen för allmänheten. Sedan 1955 är det straffbart att besöka katakomberna utan guide men det ska tydligen finnas flera hemliga ingångar och motståndsrörelsen anänvde sig bla. av dem under kriget. 

På vägen hem mellanlandade vi i Hamburg och se där, äntligen lite möjligheter till shopping. Jag hade absolut kunnat stanna en dag extra och shoppat lite till om reskassan hade tillåtet. men det blev iallafall en Espritklänning och 2 Margretheskålar till ett väldigt bra pris.

Mer förvirrad en vanligt åkte jag från min kamera hemma så jag har fått hålla tillgodo med C:s lilla fickkamera som är helt värdelös och dessutom hade vi ingen laddare till den så den räckte inte riktigt hela vägen. Kanske kommer jag komplettera bilderna när jag får tillgång till Martin och Camillas bilder senare.

  
Vid Pont du Hoc.



Bombhålen fanns överallt.
 


Omaha beach




Världens mest besökta turistattraktion.